Kritisk analys av Svenska narkotikapolisföreningen SNPF

Studie: ”Svenska narkotikapolisföreningens tidskrift – polisens bild av ett problem?”

I augusti 2024 publicerar professor emeritus Henrik Tham hos Krimiologiska institutionen i Stockholm en studie som undersöker hur polisen i Sverige uppfattar narkotikaproblemet och hur det förhåller sig till förändringar i narkotikapolitiken i riktning mot liberalisering.

Tham har analyserat innehållet hos 145 nummer av SNPF:s medlemstidning med fokus på artiklar, krönikor och texter fokuserade på relaterade principer och politik. Resultatet är anmärkningsvärt. Utdrag:

”Tidningen uppvisar en alarmistisk syn på narkotikaproblemet, kritiserar myndigheter och media för liberala åsikter, ifrågasätter motiven hos förespråkare för avkriminalisering och legalisering, bortser från kostnaderna för kontroll av narkotikainsatser och ser polisen som väktare av status quo och som försvarare av målet för svensk narkotikapolitik: ’ett narkotikafritt samhälle’.”

Polismyndighetens roll

Studien stöder uppfattningen att polisen varit en central aktör i hur lagstiftning och problembeskrivning påverkats i narkotikafrågan, där straffrätt och och rättsväsende fått en starkare roll som påstådda problemlösare. Utdrag:

”Politiken har varit tydligt profilerad i internationella sammanhang med anspråk på att ha varit framgångsrik. Även i nordiskt sammanhang utmärker sig Sverige för att vara det land som har hårdast straff och flest polisiära ingripanden vad gäller narkotikabrott.”

Svenska narkotikapolisföreningens påverkansarbete

Studien beskriver SNPF som en ”central källa för kunskap om polisers syn på narkotikafrågan” som når ”det absoluta flertalet av alla poliser som specifikt ägnar sig åt att bekämpa narkotikabrott. Föreningen arbetar med konferenser, särskilda utbildningar, utdelning av stipendier samt utgivning av en tidskrift, Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift.”

Här beskrivs även hur SNPF på sin webbplats listar logotyperna för polisen, kriminalvården, åklagarmyndigheten, tullverket och kustbevakningen som ”föreningsmedlemmar”. Beskrivningen är dock ny. Det nämns inte i studien hur SNPF använde dessa logotyper i över femton år utan någon beskrivning. Först när en debattartikel från Föreningen tryggare ruspolitk beskrev problematiken uppdaterades webbplatsen.

Teman

SNPF:s medlemstidning har genom åren fokuserat på specifika teman för att styra debatten in i en mall som passar deras ideologi. Studien kategoriserar medlemstidningens återkommande fråegställningar: vilka är problemen med narkotikan? Vem är narkotikabrottslingen? Vem besitter kunskap om problemet? Vilka är motståndarna? Vad lämnas som oproblematiskt? Vad krävs för att komma till rätta med problemet? Vilka djupt underliggande antaganden eller förhållningssätt ligger bakom förståelsen av vad som är problemet?

Problemen med narkotika

Medlemstidningen nischar farorna med narkotika in i snäva problemområden från vilka de kan arbeta med politiskt påverkansarbete. Eventuella negativa effekter från kriminaliseringen beskrivs aldrig. Några exempel:

• Medicinska negativa effekter.
• Drogers koppling till våld och grymheter.
• Säkerhetsrisker på arbetsplatser.
• Cannabis och riske för psykisk sjukdom.
• Sambandet mellan drogrus och brott illustreras med IS-krigare som är höga på kokain och utrikesminister Anna Lindhs mördare.
• Hitlers soldater var drogpåverkade.
• Narkotikaproblemen börjar närma sig det ohållbara.
• Cannabis är ett hot mot mänskligheten.

Vem ska vi ska skylla på?

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson menar att “köper man kokain har man blod på händerna”. Medlemstidningen beskriver den enskildes drogbruk som starkt bidragande till narkotikabrottsligheten, även då det sker sporadiskt. Den organiserade brottslighetens betydelse beskrivs som en myt. Utdrag:

”Samtidigt förekommer tydliga uttalanden i tidskriften som tonar ned den organiserade brottslighetens betydelse för förekomsten av narkotikaproblemet. Så sägs att det är en myt att den organiserade brottsligheten styr all cannabishantering, liksom att förekomsten av cannabis skulle vara orsak till den organiserade brottsligheten. Efterfrågan ökar tillgången på narkotika, och den organiserade narkotikabrottsligheten blir snarare en effekt av efterfrågan än en orsak till att problemet existerar. Narkotikabruket hävdas vara navet i den grova organiserade brottsligheten. Att det är brukaren som är det stora problemet visas också av att de åtgärder som framhålls framför allt är sådana som riktas mot konsumenten. Vikten av drogtestning för tidig upptäckt är ett återkommande krav. Kontrollen av kroppsvätskor kan likaså vara viktig för tidig upptäckt och möjligheten till rehabilitering.”

Vem räddar oss?

Studien beskriver hur SNPF systematiskt lyfter fram hur polisen och rättsväsendet har kunskapen att hantera narkotikaproblemet. Föreningen kritiserar myndigheter med andra åsikter, och hittar istället likatänkande hos amerikanska narkotikapoliser och organisationer med vilka de samarbetar. Utdrag:

”Inte helt överraskande är det återkommande budskapet i tidskriften att det är polisen som besitter kunskapen om narkotikaproblemet. Detta visas genom de många besöken till utländska narkotikapoliser, kritik av myndigheter som har en annan och påstått missvisande kunskap, och betoningen av den verklighetsanknutna kunskap som polisen får i sitt dagliga arbete. “Välkommen till vår verklighet!”, säger tidskriftens redaktör. Kunskapen och inspirationen kommer påtagligt ofta från USA. Tre amerikaner deltar när SNPF håller sin första konferens. USA:s Sverigeambassadör är en av invigningstalarna vid SNPF:s årskonferens 2022. Ett särskilt nummer ägnas USA. Besök görs hos narkotikapolisen i Miami, Texas, Chicago och Kalifornien. Ett seminarium hålls på amerikanska ambassaden. DEA, Drug Enforcement Agency, framhålls som en stilbildande narkotikapolis. SNPF har särskild kontakt med CNOA, California Narcotic Officers Association, och CNOA anges som förebild och tvilling. En polis från Kalifornien besöker Sverige och ger därefter råd hur man ska komma till rätta med narkotikan i landet.”

SNPF använder samtidigt sin medlemstidning för att nedvärdera åsikter och rekommendationer hos myndigheter, media, riksåklagaren, regeringen, chefen hos BRÅ, utredningar och svenska forskare.

Vilka är motståndarna?

SNPF:s medlemstidning anklagar primärt legaliseringsförespråkare för att sakna kunskap och vara motståndare till en god narkotikapolitik. Utdrag:

”Legalisering framställs som en befängd idé, som uttryck för en förvirrad debatt, som falsk information och som inte sällan baserad på anekdotiskt material. Legaliseringsrörelsen sägs agerar med bluffar och framföra känslomässig smörja. Om ett politiskt ungdomsförbund som vill legalisera cannabis sägs att ’argumenten är så korkade och naiva att man undrar om röken redan grumlat hjärnan.’ De personer och grupper som påstås stå för legalisering beskrivs genomgående i förklemande termer. Tidskriftens redaktörer och andra skriver om ’legalisternas härjningar under EU-toppmötet” och “legaliseringsflummarna i sin kokong’.”

Oroväckande är också att SNPF angriper skadereducering (harm reduction) och läkarförskriven cannabis som läkemedel som dold agenda för att driva igenom en legalisering.

Polistidningen: ”läromedel om knark får underkänt”

I maj 2024 publicerar Polistidningen ett reportage om litteratur som polismyndigheten under många år köpt av SNPF och distribuerat inom alla polisutbildningar.

Häftet ”Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor” av Jonas Hartelius har tryckts i hundratusentals exemplar och används inom hela rättsväsendet.

Tung kritik

Innehållet får hård kritik av svenska forskare. Några exempel:

• Häftet saknar delvis referenser till vetenskapliga studier.
• Påståenden som görs är felaktiga. Studier visar motsatta resultat.
• Författaren beskriver skador på ett osakligt sätt som inte har någon koppling till specifika droger.
• Avsnittet om psykedeliska droger beskrivs som ”en förvirrande text i pseudovetenskaplig förpackning” och att det är bedrövligt med genomgående usel kvalitét.
• Beskrivningar av kroppsliga tecken på påverkan överlappar mellan olika droger.
• Häftet innehåller myter, händelser som saknar referenser eller identifierbara personer.
• Delar av häftet är föråldrat, med påståenden ingen modern beroendeläkare skulle hålla med om.

Systematiska felaktigheter

SNPF har alltså systematiskt spridit felaktigheter och myter inom rättsväsendet under många år. Trots att de samtidigt varit medvetna om kritiken som riktats mot innehållet. Häftets målgrupp beskrivs på SNPF:s webbplats:

”Boken är lämplig vid grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, frivilligt arbete, polisväsende, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning.”

Brist på evidens

Jonas Hartelius svarar att referenser skulle gjort häftet för stort, och att delar av dokumentationen försvunnit i en brand.

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson har i många år kritiserats för inenhållet i häftet, inte minst av mig. Nu bemöter han för första gången felaktigheterna och menar att de ”ska gå igenom de sakfel som har upptäckts” i en eventuellt uppdaterad version. Häftet har vid skrivande stund tryckts i 14 upplagor.

Häftet är producerat i samarbete med tankesmedjan Svenska Carnegie Institutet (SCI), där Jonas Hartelius tidigare varit ordförande. De finansierade 2014 publikationen Hundra haschrelaterade vansinnesdåd författad av Allan Rubin. Två månader innan reportagen i Polistidningen meddelade SCI på sin webbplats att de efter 20 år ”avslutat all verksamhet kopplad till drogmissbruk och kriminalitet”.

Polistidningen: ”polisföreningar som provocerar”

I maj 2024 rapporterade Polistidningen om SNPF:s kritiserade årskonferenser där hundratals personer inom rättsväsendet deltar. På årskonferensen 2024 deltog bland annat nya rikspolischefen Petra Lundh tillsammans med andra höga chefer i rättsväsendet. Utdrag:

Ödesmättad actionfilmsmusik dånar ur högtalarna. Och på en filmduk ovanför scenen rullar bilder på polisbilar med blinkande blåljus, insatsstyrkor som bryter dörrar, avspärrningsband, mordplatser, polishelikoptrar och stora narkotikabeslag.

Kritik i Norge ledde till förändringar

I Norge har debatten kring SNPF:s motsvarighet NNPF pågått länge, med resultatet att de tvingades byta namn till NNF pga risken att missta föreningens lobbyarbete för att vara polismyndighetens.

I debattartikeln ”Svenska Narkotikapolisföreningen bör granskas – precis som i Norge” krävde Föreningen tryggare ruspolitik att SNPF borde vara föremål för en utredning som den i Norge.

Men det finns också likheter. Både den norska och svenska myndigheten har varit med och finansierat föreningarnas utbildningskonferenser och spridit glans över dessa genom att låta sina toppchefer delta. I Norge har även detta fått kritik.

Politiskt påverkansarbete

Polistidningen beskriver närvaron från ideologiskt drivna lobbyorganisationer som länge utmärkt SNPF:s årskonferenser. Utdrag:

Men det brukar också finnas något mer politiskt inslag på programmet, till exempel om legalisering av cannabis. I år var det en föreläsning med Staffan Hübinette som skriver rapporter för Narkotikapolitiskt center – en tankesmedja som vill bidra till en restriktiv narkotikapolitik. Han talade bland annat om hur kapitalstarka cannabisföretag driver legaliseringsfrågan utifrån sitt vinstintresse.

Föreläsare som representerar åsikter eller forskning som inte helhjärtat stöder en fortsatt repressiv narkotikapolitik i Sverige förekommer aldrig på konferenserna.

Varje år får varje polisregion och nationell avdelning skicka sex medarbetare som deltagare på myndighetens bekostnad. De ska sedan sprida vidare sina nyfunna kunskaper till sina kollegor.

Poilismyndigheten ger dessutom SNPF ett årligt bidrag på 300 000 SEK, menat att utbilda anställda inom narkotika. Att en privat intresseorganisation bekostas av myndigheten kritiseras av svenska forskare. Albin Stenström, doktorand i kriminologi:

– Det handlar lika mycket om opinionsbildning, om striden kring narkotikapolitiken, inte minst frågan om avkriminalisering och legalisering. Man har ungefär samma inställning till forskning som stora delar av nykterhetsrörelsen. Man cherrypickar studier som stödjer den egna positionen. Det spelar ingen roll vad forskarsamhället säger om de kan hitta en enskild studie som säger något annat.

Kriminologen Henrik Thams forskningsstudie är en djupdykning i SNPF:s medlemstidning med fokus på ledartexterna som skrivs av föreningens ordförande:

– De är oerhört upprörda och skriver att personer som förespråkar legalisering eller avkriminalisering pratar smörja och måste vara påtända. En norsk professor som har bytt sida i debatten sägs ha gjort det för att få stå i rampljuset. En professor i Linköping som ägnar sig åt substitutionsbehandling (se faktaruta) anklagas för att bara göra det för pengar. Forskare som menar att drottning Silvias tar politisk ställning i narkotikafrågan får höra att de inte ska tro att de vet bättre än drottningen.

Svenska forskare anklagar SNPF för ”besvärande okunskap”

I början av februari 2024 publicerade SNPF artikeln ”Rapport om en rapport” skriven av deras ordförande Lennart Karlsson. På tre helsidor och 13 000 tecken angriper han ESO-rapporten ”Bruk och straff” från tre svenska forskare: Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham.

Rapporten beskrivs på ESO:s webbplats:

För de flesta indikatorer för narkotikarelaterade problem har utvecklingen sedan 1990-talet gått åt fel håll. Samtidigt redovisas i rapporten att kontrollen av narkotika tar väsentliga samhällsresurser i anspråk och leder till stigmatisering och marginalisering av individer med problematiskt bruk. Rapportförfattarnas slutsats är att syftet med kriminaliseringen inte har uppnåtts och föreslår att en utredning tillsätts för att närmare utreda hur bruk och mindre innehav av narkotika kan avkriminaliseras.

En forskningsrapport som utmanar den påstådda nyttan hos konsumtionsförbudet kunde SNPF givetvis inte låta stå oemotsagd. Tack vare att artikeln distribueras via medlemstidningen når de ut till tusentals medlemmar inom hela rättsväsendet. Ett av många exempel på SNPF:s påverkansarbete.

Lennart tar till orda

I artikeln försöker Lennart med alla medel angripa forskarna och rapporten som han menar är baserad på åsikter och sakfel. Utdrag:

Vid en första genomläsning förefaller rapporten vara gedigen, vederhäftig och välformulerad. Men ganska snabbt kan ett mer kritiskt öga hitta problem, såväl i de stora övergripande formuleringarna som i små detaljer. Det största och mest övergripande problemet i rapporten, utifrån ett forskningsmässigt perspektiv, är att rapportens utgångspunkter brister i validitet. Rapportförfattarna konstaterar själva att det saknas data och underlag för att kunna dra allt för stora slutsatser och ändå gör man precis det, det vill säga drar väldigt stora slutsatser.

Lennart påstår till och med att forskarna är osakliga och bedriver politiskt påverkansarbete. Utdrag:

Man kan också fundera över varför ESO har vänt sig till ett universitet och professorer om det inte ska vara en vetenskaplig produkt eller ens ha krav på sedvanligt vetenskaplig refererande och källredovisning? Det går inte att koppla sig fri från tanken att detta är ett beställningsverk syftande till att skapa ett underlag för ett POLITISKT beslut om att ändra svensk narkotikalagstiftning. Men om så är fallet så behöver det stå klart att det är just ett ändrat politiskt beslut som står för dörren och inte något som är förklätt i en förpackning som ska likna forskning eller vetenskap. Att rapportförfattarna på slutet slår till med det stora slagträet i sin sammanfattning och rekommenderar en utredning som ska ”syfta TILL en avkriminalisering” bekräftar bara slutligen den agenda som satts i hela rapporten från första början.

Forskarna svarar på kritiken

Forskarna, som aldrig kontaktades av SNPF för kommentarer, skrev till föreningen och beviljades en replik på blott 2000 tecken. I nr 2 av medlemstidningen 2024 publiceras svaret ”Genmäle på Lennart Karlssons artikel ’Rapport om en rapport’ från förra numret av SNPF-tidningen”.

I repliken förklarar forskarna att Lennart saknar grundläggande kunskap om hur det gått till att producera rapporten. Utdrag:

Vi har utgått från material och analyser som traditionellt används i narkotikaforskningen i både Sverige och omvärlden. Vi har gått igenom tillgängliga surveydata, beslagsstatistik, uppgifter från polisen om gatupriser och öppna drogscener, kriminalstatistik, vårddata samt flera olika mått på narkotikarelaterad dödlighet. När vi är transparenta med våra källors brister tolkar LK det som att de är oanvändbara då de var för sig inte är perfekta mått. Detta visar på en besvärande okunskap. Enligt vetenskaplig praxis är det möjligt att kombinera olika oberoende indikatorer i en sammanvägd bedömning.

Vidare förklarar de att rapporten genomgått en gedigen granskning av en referensgrupp bestående av andra forskare, vilka Lennart alltså menar skulle vara osakliga och drivna av ideologi. Utdrag:

Vårt manus har förstås också under arbetets gång granskats av en vetenskaplig referensgrupp bestående av såväl forskare från en rad olika discipliner och lärosäten som experter med insikt i frågan. Vår slutsats att visionen om det narkotikafria samhället snarare stjälpt än hjälpt Sverige att få en human och effektiv politik för att begränsa narkotikaskador är vi inte heller ensamma om. Det går givetvis att försvara den påstådda nyttan av såväl visionen som kriminaliseringen av eget bruk, men en sådan hållning har sin bas i ideologisk övertygelse snarare än forskning.

SNPF nämner inte genmälet i sociala medier och publicerar aldrig någon slutreplik.

Samarbetet med scientologerna 2017

Precis som 2016 var scientologerna välkomna på årskonferensen, nu i Malmö. Enligt SNPF medverkade ”450 skolungdomar, 430 SNPF-medlemmar och 120 övriga medborgare”. Det gjorde även överåklagaren Lisbeth Johansson, regionpolischefen för södra regionen, chefen för den brottsbekämpande enheten inom Tullverket samt många relaterade företag och organisationer.

Bildkällor: snpf.org, föreningen RDS, isaynodrugs.se samt droginformation.nu

Nöjda utställare

Informationschefen Julia hos ISAYNODRUGS skrev om händelsen på deras webbplats:

I SAY NO DRUGS fokus var att tillhandahålla gratis droginformation, knyta kontakter och berätta om vårt drogförebyggande arbete med ungdomar samt att upplysa om våra 112-sommarläger. Responsen har varit otroligt givande. Andra organisationer och företag som på plats var bl a. Tullverket, ECAD, MHF – alla delar samma syfte som oss: Att skapa ett tryggare samhälle utan droger. Stämningen var fantastisk och vi fick chansen att träffa många duktiga och inspirerande människor under dessa dagar. Jag ser redan fram emot nästa år!

Precis som 2016 fick kunde de nätverka, sprida sina teorier och sälja sin litteratur direkt till viktiga individer inom rättsväsendet. Scientologerna beskrevs även som ”stöttepelare” på SNPF:s webbplats och marknadsfördes i medlemstidningen med orden ”tillsammans är vi starka. Vi jobbar mot ett gemensamt mål”.

Samarbetet med scientologerna 2016

På SNPF:s årskonferenser medverkar mot betalning relevanta företag, myndigheter och organisationer som utställare. Som tack för att de ekonomiskt stöder föreningen får de varsitt bås och en fantastisk chans att nätverka och skapa affärsmöjligheter direkt med representanter från hela rättsväsendet. Alla utställare marknadsförs i medlemstidningen där deras verksamhet beskrivs i korthet.

Bildkällor: snpf.org, föreningen RDS, isaynodrugs.se samt droginformation.nu

Jubileumskonferensen

På jubileumskonferensen i Göteborg 2016 firade SNPF sin 30:e årliga utbildningskonferens med pompa och ståt. Medverkade gjorde nästan 600 deltagare från olika delar av rättsväsendet. På plats fanns även dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson, generaltulldirektören och riksåklagaren.

Representanten för NNOAC hade flugits in från Amerika. Det serverades stor bankett med middag. Clabbe af Geijerstam var inhyrd som discjockey. På scen avlöste föreläsarna varandra och fina pris delades ut. Företag och fint folk från hela landet var närvarande.

Scientologerna medverkar

På konferensen medverkade även scientologerna i Sverige. Varumärket ISAYNODRUGS drivs av Riksorganisationen För Ett Drogfritt Sverige (RDS). De har i årtionden kritiserats i media och av svensk expertis för grova felaktigheter och nära relation till scientologerna.

En sammanfattning av föreningen hittar ni i min kritiska analys av verksamheten.

Som utställare kunde de marknadsföra sin litteratur, sälja in sina föreläsningar och läger, sprida sina teorier och knyta viktiga kontakter med personer inom rättsväsendet. SNPF välkomnade okritiskt deras medverkan och marknadsförde dem i medlemstidningen bredvid andra utställare som Rättsmedicinalverket, studieförbundet NBV, Statens institutionsstyrelse (SIS), Volkswagen Group Sverige AB och Volvo.

Kritik mot SNPF i media

Medierna i P1: ”otydliga roller för poliser i medier”

TV4 intervjuade en polis om att droger ökar bland unga, men missade att berätta att polisen i fråga också är ordförande för Narkotikapolisföreningen. Det här är något som händer ofta i nyhetsrapporteringen. Medier använder sig av poliser utan att de tydligt framgår vilken experthatt de egentligen har på sig.

Länk: sverigesradio.se/artikel/kontextlost-om-kritiserad-legendars-scoop-artikel-om-sextrend-pa-skola-pa-los-grund-och-polisen-jonglerar-hattar-i-media

Tidningen Syre: ”polisens beroende av SNPF sänker förtroende”

Här dominerar fortfarande tanken att drogproblem ska bekämpas med nolltolerans och hårdare straff, och att varje avsteg därifrån vore en katastrof. När svenska poliser ska fortbildas i narkotikafrågor skickas de på utbildningskonferenser, anordnade av en organisation som ingår i en rörelse som har spritt just det synsättet i mer än fyra decennier och fått ett enormt genomslag.

Länk: tidningensyre.se/2024/15-maj-2024/polisens-beroende-av-snpf-sanker-fortroendet/

Debattartikel i Alkohol & Narkotika: ”svenska Narkotikapolisföreningen bör granskas – precis som i Norge”

Det är just den ihopblandning av roller som i Norge ses som en stor skandal, tillräckligt stor för att justitieministern ska anse att en extern granskning av polismyndigheten är nödvändig. Varför är det inte så i Sverige?

Länk: www.alkoholochnarkotika.se/opinion/svenska-narkotikapolisforeningen-bor-granskas-precis-som-i-norge/

Samarbetet med Rolf Bromme

Fritidspolitikern Rolf Bromme blev rikskändis inom narkotikadebatten 2016 när han försvarade Allan Rubin och påstod att det finns ett samband mellan bruket av cannabis och en tro på satan.

Han är en övertygad harm reduction-hatare som gärna och ofta angriper bevisat livräddande och skadereducerande åtgärder inom sjukvården. 2017 publicerades (och snabbt togs ned) en debattartikel där Rolf anklagar substitutionsbehandling och professor Björn Johnson vid Lunds universitet för ”dödsfallsutvecklingen för opioidnarkomaner i Sverige”.

På Rolfs gamla webbplats för Nykterhetsrörelsens samorganisation i Stockholm (NSO) finner vi hänvisningar till Allan Rubin och underhållande teorier kring narkotikamarknaden.

Betrodd och hyllad

Rolf hittade snabbt vänner inom SNPF. Inte ens ett halvår efter utspelet om cannabis och satanism publicerade de en debattartikel där han sprider felaktigheter om sprutbyte, brukarrum, harm reduction och påstår att slutmålet med skadereducering är en legalisering av narkotika.

Rolf publiceras i SNPF:s medlemstidning även 2018 med två debattartiklar: ”Fel att utpeka narkotikalagstiftningen bakom dödsfallen!” där han anklagar substitutionsbehandling för ökad narkotikarelaterad dödlighet, samt ”Behöver svensk narkomaniforskning en ny inriktning?”, där han angriper harm reduction.

2019 publicerar SNPF debattartikeln ”Narkotikapolitiska åtgärder med eller utan positiv effekt?” där Rolf sprider skräckpropaganda om skadereducerande åtgärder som sprutbyte, brukarrum och substitutionsbehandling.

2020 är det sista gången vi ser Rolf i SNPF:s medlemstidning. Då i debattartikeln ”Idéfattigdomen inom narkotikadebatten” som tidigare publicerats i tidningen Dagen.

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson var mycket nöjd med samarbetet och tackade Rolf personligen på Facebook.

Samarbetet med Kai Knudsen

SNPF:s årskonferenser brukade vara transparenta evenemang där man i förväg kunde läsa om medverkande föreläsare. Sedan 2019 är dock informationen endast tillgänglig för de med biljett och alla detaljer är låsta bakom en medlemsinloggning på deras webbplats.

Anledningen är en incident som skedde inför årskonferensen 2018. I programmet för konferensen listades en föreläsning om medicinsk cannabis. När jag frågade SNPF vem föreläsaren är hänvisade de till ”den senaste tidens drev” och vägrade avslöja namnet på föreläsaren. Sedan blockerades jag från deras Facebooksida.

Föreläsaren visade sig i efterhand vara Kai Knudsen, en överläkare i Göteborg som tidigare gjorde bort sig ordenligt i narkotikadebatten.

Kritiserad debattartikel

2015 publicerar Läkartidningen debattartikeln ”Högre dödlighet relaterad till cannabis än till alkohol hos unga” där Kai Knudsen påstår sig ha funnit en cannabisrelaterad dödlighet som vida överskrider den av alkohol. Ett påstående som inte delas av andra studier. Det visar sig snabbt att Kai trixat med statistik, hämtat data från fel sorts register och refererat till studier som inte alls stöder hans argument. I referenserna har han till och med listat ett ännu ej publicerat examensarbete, som alltså inte gick att läsa.

Kritiken är stenhård. I kommentarerna till artikeln ifrågasätter läkare, forskare, studenter och biologer innehållet. Det går så långt att Läkartidningens chefredaktör Pär Gunnarsson stänger av kommentarsfunktionen. Något jag inte känner till har hänt igen.

En obrydd Kai låter sig dock intervjuas i TV4 där han försvarar innehållet i debattartikeln. Till slut får fyra framstående svenska narkotikaforskare nog och säger ifrån i en replik som Läkartidningen vägrar publicera. Den finns därför att läsa på webbplatsen saklig.se.

Felaktig och onyanserad debattartikel

2016 publicerades debattartikeln ”Cannabis skadeverkan är ingen bagatell” av Kai Knudsen. Där beskriver han negativa effekter som påstås bero på legaliseringen av cannabis i Colorado, men han hänvisar till data från när bruket av cannabis ännu var kriminaliserat.

Precis som i artikeln från 2015 beskriver han en dödlighet relaterad till bruket av cannabis med data från toxreg, ett register som dock inte beskriver dödsorsak. Kai refererar dessutom till ”en patient som i en cannabispsykos kastat sig ut från en byggnadsställning” utan vidare hänvisning eller detaljer.

Ute i regnet

Efter debattartiklarma och hans medverkan i TV4 försvinner Kai Knudsen från narkotikadebatten. Hos SNPF möts han dock ännu med respekt: 2019 samarbetade Kai och SNPF:s ordförande Lennart Karlsson i debattartikeln ”Drogpolitiken har preventiv effekt”, och Kai medverkade på föreningens årskonferens i Borås 2023.

Samarbetet med Alex Berenson

2019 publicerade Jonas Hartelius en recension av boken ”Tell your children” av journalisten Alex Berenson i SNPF:s medlemstidning.

Recensionen markerade början på en underlig period där föreningen lade resurser på att marknadsföra och försvara en individ som mötte massiv kritik från forskare, även efter att han gjort karriär som högervriden vaccinmotståndare. Webbplatsen Factcheck har en lista över felaktigheter Alex spridit inom vaccindebatten. Han påstår dessutom att 40% av alla amerikanska barnamördare brukar cannabis.

Boken

I ”Tell your children” beskriver Alex en ondskefull cannabislobby som marknadsför rusmedlet trots vetskapen att den är skadlig för människa och samhälle. Han fokuserar på vetenskapen kring cannabis och reder ut en rad myter och felaktigheter som drogliberala ska ha använt i legaliseringsdebatten.

Bokens påståenden mötte stor kritik från forskare och journalister över hela världen. Magasinet Vox gjorde en utmärkt sammanfattning av kritiken, som huvudsakligen består av att Alex blandar ihop korrelation med kausalitet och russinplockar valda delar från studier för att passa hans narrativ.

SNPF tar Alex under sina vingar

I början av 2020 publiceras en artikel i SNPF:s medlemstidning av föreningens ordförande Lennart Karlsson. Han beskriver Alex Berensons föreläsning under NNOAC-konferensen i Washington DC:

Därefter redogjorde Berenson lugnt och sakligt hur han kommit fram till sin position avseende marijuana som senare resulterat i boken ”Tell your children the truth about marijuana, mental illness and violence”. Boken såldes i pausen. SNPF lyckades få tag på ett signerat exemplar som senare lottades ut till en medlem.

I samband med artikeln publiceras ett inlägg på Facebook där Lennart Karlsson har sin hand på Alex rygg och håller upp hans bok med ett leende. SNPF har arrangerat en tävling där priset är en signerad utgåva av hans kritiserade bok.

SNPF försvarar samarbetet

SNPF fortsatte bemöta kritiken kring samarbetet och försvarade Alex Berenson på sociala medier och i sin medlemstidning. Så sent som 2022 i nr 4 av medlemstidningen redogörs för ännu en föreläsning Alex gjort under en NNOAC-konferes i Washington DC:

En annan talare, Alex Berenson, är författare till boken ”Tell your children” (undertecknad köpte ett signerat exemplar och fick en kort pratstund) har tydligt visat på sambandet mellan bruk av cannabis och psykos och våldsam schizofreni. Han nämnde också att Vancouver i delstaten British Columbia, Kanada har mycket höga dödstal orsakade av överdos av narkotika. Detta trots att delstaten legaliserat eget bruk av cannabis.

I samma nummer skriver Lennart Karlsson engagerat om orättvisorna som mött Alex efter att han kommit ut som vaccinmotståndare.

Enskilda ”advokater” i frågan, såväl för som emot, är också viktiga. Här blir det ofta intressant att personbedömningen kommer att stå i centrum för bedömningen av trovärdigheten, snarare än de fakta som presenteras i diskussionen. Ett sådant bra exempel är den tidigare nämnde Alex Berenson. Där har legaliseringsrörelsen g jort ett stort paradnummer av Berensons antivaccinationsåsikter avseende covidvaccin. Har han ”vetenskapligt fel” i den ena frågan måste han ju automatisk ha fel även i den andra hävdas det. Personligen har jag i alla fall förmågan att se att Berenson har poänger avseende cannabis koppling till våld och psykisk hälsa men saknar poänger när det kommer till resonemangen om covidvaccin. Två tankar i huvudet samtidigt. Inte svårare än så.

SNPF har över tid tyvärr raderat alla inlägg på X/Twitter där de försvarar Alex påståenden och marknadsför hans teorier. Men dialoger där jag kritiserade samarbetet finns ännu kvar att läsa.

Cannabis och terrordåd

På Facebook verkar SNPF:S ordförande Lennart Karlsson hävda att bruket av cannabis var orsaken till terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. En övertygelse som även delas av Blå Bandet.

Walter Kegö är personen som Krogar mot knark hänvisar till kring miljöförstöringen som följer illegala rusmedel, baserat på en den kritiserade rapporten Knark en miljökatastrof.

Walter har genom åren gjort sig känd för mindre sansade utfall i narkotikadebatten.

SNPF raderar nästan alla inlägg på X/Twitter

I slutet av 2018 upplevde SNPF hård press i narkotikadebatten. Mycket pga samarbetet med Alex Berenson för vilket de mötte stark kritik i sociala medier. Det var svårt att försvara författarens argument i narkotikadebatten och innehållet i hans bok, som SNPF maknadsförde i sina officiella kanaler.

SNPF reagerade med att i större utsträckning hänge sig åt personliga attacker och fördummande argument menade att göra läsare upprörda.

SNPF får nog

I början av 2019 brast det till slut när SNPF mötte internationell kritik i försvaret av ett inlägg från Alex Berenson, där han beskrev hur en moder dödade sitt 7-åriga barn och kopplade det till bruket av cannabis.

SNPF delade inlägget med texten ”Noll döda av cannabis ™”. Professorn (nu pensionerad) Julian Buchanan svarade inlägget och en kort diskussion utbröt där SNPF försvarade påståendet med uppmaningar som ”try google” och hänvisade till vad de ser i arbetet (som poliser).

Efter denna diskussion minskade SNPF:s verksamhet på X/Twitter avsevärt. I början av april 2019 raderade de alla inlägg förutom ett enda. Tusentals inlägg var plötsligt borta. Kontot fortsatte sedan sporadiskt skriva meddelanden fram till 21 januari 2022, då det tystnade för alltid.

SNPF och cannabispropagandan som inte fanns

2018 agerade jag fortfarande drogpolitisk talesperson i Piratpartiet. När partiet den 20 april samma år ville kampanja i Stockholm för behovet av att legalisera cannabis skedde det dock utan min inblandning.

På Hamngatan delade partimedlemmar ut rullpapper tillsammans med broschyrer för att väcka uppmärksamhet. Och det fick dem. SNPF började genast skriva om händelsen på X/Twitter, och några dagar senare rapporterade SVT om händelsen. Det gjorde även Aftonbladet.

Lennarts kritik

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson är kritisk mot kampanjen och menar att den förvirrar ungdomar, att rusmedlet presenteras som ”något bra” och att partiet delat ut cannabispropaganda och rizzlapapper till ungdomar.

Piratpartiet svarar

Piratpartiets dåvarande partiledare Magnus Andersson besvarade kritiken några veckor senare och förklarade att de aldrig delat ut kampanjmaterial till barn, och att broschyrerna inte var reklam för cannabis.

Till slut står ord mot ord. Saken är utredd. Eller?

SNPF vägrar svara och kräver tystnad

Något skaver i mig. Jag har fått läsa broschyrerna och ingenstans står det att cannabis skulle vara ofarligt, något bra eller ens i närheten av att vara propaganda för rusmedlet. Dessutom var Lennart vid intervjun dessutom ordförande hos SNPF. Svarar han i rollen som polis eller lobbyist?

Jag skriver till SNPF på X/Twitter och ber dem förklara sig. Men nu vill de inte svara.

Diskussionen fortsätter och plötsligt lägger sig lobbyorganisationen RNS i, där Lennart satt hos styrelsen innan han gick över till SNPF. Gång på gång ber jag dem förklara vad i broschyrerna som skulle varit ”cannabispropaganda”. SNPF undviker frågan och försöker istället gör mig upprörd med spydiga kommentarer.

Därefter slutar de svara.

När jag istället ber om svar på deras Facebooksida möts jag av ett stressat SNPF som menar att de bara återgett ungdomars beskrivning av broschyrerna. Sedan avslutar de barskt dialogen och nämner aldrig incidenten igen.

Kort därefter raderade SNPF alla relaterade tweets och blockerade mig i alla sina sociala kanaler.

Drev SNPF ett trollkonto på X/Twitter?

Den 25 oktober 2018 medverkade jag i publiken på ett alkohol- och drogforskningsrelaterat seminarium på Psykologiska Institutionen i Göteborg.

Efter några timmars föreläsningar uppmanades publiken att ställa frågor. Jag sträckte upp min hand och presenterade mig med namn och dåvarande roll som drogpolitisk talesperson inom Piratpartiet. Jag frågade forskarpanelen hur de hanterar påverkansarbetet som sker i narkotikadebatten från lobbyorganisationer som RNS och SNPF.

Min fråga väckte reaktioner

Omedelbart ställde sig en man upp i publiken. Utan att ha fått ordet förklarade han högljutt att han är tidigare ordförande hos SNPF och att Snilletjohan (han använde mitt användarnamn på X/Twitter) ofta angriper dem i sociala medier. Han gjorde en kort utläggning om hur ”knarkare” ibland knackar på polisens bilfönster för att sedan köpa narkotika 200m bort. Han avslutade med ett barskt ”och det är inte bra!” innan han satte sig igen.

Det blev pinsamt tyst och många i salen tittade oförstående åt mitt håll. Moderatorn  harklade sig och seminariet fortsatte. Mannen som presenterade sig som SNPF:s tidigare ordförande var Mika Jörnelius, som 2017 lämnade över rollen som ordförande till Lennart Karlsson.

När seminariet är slut rörde jag mig hemåt. Promenaden tog en kvart.

Trollkontot vaknar och SNPF svarar

Kontot Jankal99 på X/Twitter var ett typiskt anonymt konto med som spenderat mycket tid på att kritisera mitt engagemang i narkotikadebatten. Bara 28 minuter efter min medverkan på seminariet skrev kontot om incidenten med Mika.

Hur kunde personen bakom kontot känna till min närvaro och frågan som gjorde Mika Jörnelius så upprörd? Är det någon Mika pratat med?

Det blir ännu mer misstänkt när SNPF knappt två timmar senare svarade kontot, för att kort därfter radera tweeten. Jag noterade att de även följer kontot Jankal99, som efter två års närvaro bara har 17 andra följare.

Djupare ned i kaninhålet

Samma kväll skrev Mika om incidenten på Facebook. Han beskrev hur jag ”blev ifrågasatt på annat ställe och forum” med bifogad skärmdump av Jankal99:s inlägg.

Här låg en hund begraven. Jag behövde veta mer kring kontot och kopplingen till SNPF. Jag skrev direkt till Jankal99 men kontot vägrade svara på några frågor. Kontot hade vid tidpunkten existerat i två år. Som av en slump upphörde all verksamhet några dagar senare, varpå Mika blockerade mig på Facebook.

Epilog

Jag hann fråga SNPF en enda gång om de låg bakom kontot. De svarade nekande och anklagade istället mig för att driva ett hotfullt trollkonto. Sedan blockerade de mig i alla sina sociala kanaler.

Blandade skärmdumpar

Skärmdumpar på inlägg i olika sociala medier som SNPF och deras ordförande Lennart Karlsson skrivit genom åren. Majoriteten av dessa inlägg (om inte alla) är numera raderade.

SNPF påstår att jag tillhör en legaliseringsrörelse backad av miljardärer

SNPF påstår att Piratpartiet skapade Facebookgruppen ”avkriminalisera cannabis”

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson om hur svensk sjukvård ska hantera beroendesjukdomar

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson påstår att tolvstegsbehandling räddar liv i samma utsträckning som brukarrum

Noll döda av cannabis 1

Noll döda av cannabis 2

Noll döda av cannabis 3 (de gillade att skriva sådana inlägg)

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson kommenterar brukarrum

SNPF kommenterar cannabis skadeverkan med hänvisning till lobbyorganisationen SAM

SNPF delar ett inlägg från liberalernas partiledare Johan Pehrson

SNPF klagar på legaliseringen med hänvisning till er artikel som beskriver effekterna av den kriminaliserade marknaden

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson hävdar att cannabis ger permanenta hjärnskador baserat på en effekt vi även ser hos bruket av kaffe

SNPF påstår att akut överdos av cannabis är dödligt med hänvisning till lobbyorganisationen SAM

SNPF dömer ut legaliseringen två dagar efter att den skedde

SNPF:S ordförande Lennart Karlsson påstår att medicinsk cannabis ”är den största bluffen av alla” och att läkarförskriven cannabis bara är en ursäkt för att legalisera bruket

En typisk debatt med SNPF